Den 14. Februarii 1782.

Högwälborne Baron, Landshöfdingen och Riddaren af Kongl. Swärds Orden, Herr Magnus Wilhelm Armfelt. I anseende till det olika förhållande, som funnits uti tillämpningen af dem angående Nybyggen och de oländig marks upodling, utkomne författningar, i synnerhet då i anledning af 1740. Års Kongl. Förordning, samt Förklaringarne deröfwer af den 5. October 1741. och den 12. Augustii 1752. fråga upkommit, huruwida en till upodling anmält plats, på någon Allmänning eller Samfällighet, bordt till särskildt Hemman bebyggas, eller emot särskild Ränta de Hemman underläggas, hwilka nyttjat Allmänningar, som ock uti hwad som angår beräknandet af frihets åren, samt egenskapen och naturen af Nybyggen; Har Kongl. Maijt:t uti ankommet Nådigt Bref af den 21. Martii sistledne uti desse trenne omständigheter täckts lämna Kongl. Collegio dess Nådiga yttrande och förklaring.

Hwad det Herr Baron och Landshöfdingen i Nåder anförtrodde Län, så wäl som de ofrige finske Länen angår, hwarest, likmätigt 1775. Års Kongl. Storskifts Förordning, samt förklraingen deröfwer af den 25. April 1777., jämte Kongl. Förordningen anående Skattläggningarne i Sawolax och Carelen af den 28. Junii 1775., hwarje Hemman undfår sitt wissa tunlandtal, och hwad som öfwerskjuter bör till Nybyggens anläggande anwändas, så kan wäl någon fråga i anledning af 1740., 1741. och 1752. Års Författningar, derstädes eij upkomma om en sådan jords underläggande under de gamla Hemmanen, hwilka wäl därtil äga options rätt, men icke under andre än Nybygges wilkor, och at derå nya Hemman och Bohlstäder inrätta, så långt öfwerlopsjorden dertill är tillräckelig; men i det fall den samma, sedan Hemmanen deraf undfått sitt tillständiga område, skulle finnas så ringa, at en särskildt åbo dermed icke kunde wara belåte, eller at deraf ej kunde blifwa till det minsta Ett Åttondedels Mantal, då må en sådan jord, likmätigt nyssnämnde 1741. och 1752. Års Författningar på ett eller flere af de gamla Hemmanen fördelas, emot någon derefter lämpad förhögning i Räntan, dock at, i händelse någon upodling derå skulle wara gjord, den då äger förmåns rätt dertill, som upodlingen förrättadt.

Hwad dernäst Frihets åren å Nybyggen widkommer, så har Kongl. Maij:t i Nåder funnit, det de derom utgifne Författningar, icke tåla någon annan uttydning, än at slika frihets år aldrig kunna bewiljas öfwer det deruti utsatte antal. men wäl derunder, i proportion af kostnaden, hwilken åter utrönas af markens större eller mindre oländighet. Och som uti 175. Års Kongl. Förordning angående Skattläggningarne i Sawolax och Carelen, frihets åren för Nybyggen i de finske orterne äro utsatte til högst tjugu år, så har Herr Baron och Landshöfdingen, wid bewiljandet deraf, efter skedd pröfning af hwarje slikt förekommande mål, ställa sig förberörde Kongl. Maij:ts Nådiga förklarande til underdånig efterrättelse, samt för öfrigt hålla hand deröfwer, at så snart de bewilljade frihets åren til ända gått, Nybyggaren må utgöra de af Hemmanet utgående utskylder, wid det answar för wederbörande, som för försummelse härutinnan i Författningarne är stadgadt.

Hwad egenskapen och naturen af Nybyggen beträffar, så är wäl uti ofwan åberopade Författningar Nybyggare tillagd Skattemanna rätt å den jord de upodla, lika som å de öfrige Krono Hemman skatteköp för detta warit tillåtne, alt i den afsigt at Jordbrukaren igenom wunnen säkerhet i befattningen måtte til idoghet upmuntras och upodlingar i Riket befrämjas. Men sedan Skatteköp å Krono Hemman i gemen, nu mera blifwit instäldte, och ändamålet i anseende til säkerheten i besittningen i lika mån kan winnas, igenomn de, i stället för Skatteköpen antagne Besittnings= eller Städjobref; Så har Kongl. Maij:t i Nåder faststäldt det slika besittningsbref måge för Nybyggare utfärdas, til en ständig och orubbad besittning för dem, deras barn och efterkommande å det Hemman de upodlat, hwilket altid, förblifwer af Krono Natur; Men derest Hemmanet en gång skulle gå utur deras hand, och till en annan utom dem öfwerlåtas, så får sådant eij ske med större rättighet, än at den, som Hemmanet således tilträder, äger därå Besittnings= eller Städjobref på femtio År, sig utan Städjoafgift förskaffa, hwarefter dermed på sätt, som med Krono Hemmans städjande i allmänhet förfares.

Hwad om Skatterätt å Nybyggen i förenämnde måtto anfört är, gäller ännu mer om den frälse frihet, som uti Kongl. Kungörelsen af den 20. Nowember 1741. som Resolution på Allmogens Allmänna beswär af den 10. September 1743. §. 24. utsättas för dem som uptaga ödesjord, och har Kongl. Maij:t i Nåder förklarat, at den samma icke må sträckas till andre än ödes land å gräntse orter, aflägsne ifrån bebyggde ställen, och således båda til belägenhet och bruk öde. Men skulle någon gång sådane omständigheter förekomma, som härifrån gjorde et undantag, will Kongl. Maij:t i Nåder tillåta, at de til dess särskildte Nådiga pröfning i underdånighet anmälas.

Af hwad Kongl. Maij:t i förenämnde måtto rörande tillämpningen af de om Nybyggen och oländig marks uptagande tid efter annan utkomne Författningar, i Nåder förklarat, har Kongl. Collegium skolat härigenom lämna Herr Baron och Landshöfdingen del, till dess underdåniga efterrättelse, uti det som til Herr Barons och Landshöfdingens i Nåder anförtrodde Län kan finnas lämpeligt; Och då här således icke är fråga om någon ny Författning, utan endast huru de förra skola lämpas til ändamålet, och ställas uti sitt rätta sammanhang sins emellan och med den öfriga Rikets hushållning, så har ock KOngl. Maij:t ansedt onödigt, at härom någon särskildt Kungörelse utfärdas.

Kongl. Collegium har ock welat anmoda Herr Baron och Landshöfdingen at låta uprätta, samt til Kongl. Collegium insända en förteckning på de uti Herr Baron och Landshöfdingen i Nåder anförtrodde Län befintelige Nybyggen, som ännu stå under frihet, med underrättelse när och med hwad willkor i anseede til frihets åren de blifwit anlagde, och när desse til ända gå, jämte det Kongl. Collegium sedermera årligen införwäntar en lika berättelse om de Nybyggen som blifwa sökte och bewilljade. Kongl. Collegium befaller Herr Baron, Landshöfdingen och Riddaren Gud Alsmägtig. Stockholm den 14. Februarii 1782.

På Dragande Kall och Embetes wägnar

M: v: Hermansson.

Carl Stjerngranat.

af Botin.

F. Stenhagen.

D: Lillienheim.

O:J: Lagerheim.

./. Magn. Wanberg.

P:J: Ekman.