"Det drag hos den gudomliga agape, [som mest framträder i liknelsen om Konungens räkensakp, Matt. 18: 23ff,] är dess gränslöshet och dess obetingade karaktär. Men är Guds kärlek och förlåtelsevilja gränslös och obegränsad, så ställer den också på den, som fått mottaga denna förlåtelse, kravet på att också hans kärlek och förlåtelse skall vara gränslös och obetingad:
'icke sju gånger, utan sjuttio gånger sju gånger' (Matt 18: 22).
'Hela skulden efterskänkte jag dig, därför att du bad mig. Borde inte du också ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig?' (18: 33-34)
"Här är med klara ord uttryckt, huru det kristna ethos har sin rot i den kristna gudsgemenskapen ... 'I haven fått för intet; så given ock för intet.' (Matt 10: 8). Den som fått mottaga Guds kärlek för intet, är kallad att giva den vidare till sina medmänniskor."
Nygren, Den kristna kärlekstanken I, sid. 63.
Inlagd på www.kyrkpressen.fi, www.bloggen.fi 23.9.07